Musiklyssning

         

             

Milsten i Svartedalen 2025

En lämning med beteckningen Romelanda 43:1. Det står 1 M, en kungakrona, Fredrik I:s monogram, 1737 och 1843 på den. 

Den är belägen 500 m VNV om Grandalen vid vägen mellan Diseröd och Jörlanda. Se karta nedan. 

              

Fredrik I och Sverige på 1730-talet

Fredrik I var kung av Sverige från 1720 till 1751, en period som präglades av "frihetstiden". Han var en tysk furste från Hessen som gifte sig med Ulrika Eleonora, Karl XII:s syster. När hon avsade sig tronen, blev Fredrik I kung men med kraftigt reducerad makt till förmån för riksdagen och ständerna. På 1730-talet styrdes Sverige i praktiken av hattpartiet, som genomförde en merkantilistisk politik för att stärka landets ekonomi.

Livet och vägarna på 1730-talet:

Folklivet: Sverige var ett agrart samhälle där majoriteten av befolkningen bodde på landsbygden och livnärde sig på jordbruk. Städerna var små, och levnadsstandarden var generellt sett enkel. Hygien var bristfällig, och sjukdomar var vanliga.

         

Kommunikation och transporter: Vägarna var ofta i dåligt skick, särskilt under våta årstider. Resor var tidsödande och ansträngande. De flesta färdades till fots, med häst eller med häst och vagn. För längre transporter användes ofta vattenvägar om möjligt. Milstenar som den du fotograferat var en del av ett system för att förbättra och mäta vägarna, vilket var en viktig reform under denna tid för att underlätta handel och kommunikation.

Livet i Svartedalen: Det präglades under 1700-talet av hårt jordbruk på karg mark med fokus på spannmål och boskap, kompletterat med binäringar som jakt och insamling. Man bodde i enkla, dragiga stugor med dålig hygien, och fattigdom samt sjukdomar var ständiga hot. Samhället var hierarkiskt med familjen som central enhet och starkt beroende av kyrkans inflytande och en levande folktro, där alla bidrog till den knappa försörjningen under svåra förhållanden.
                            

       

Vägen bredvid milstenen för orientering. Man anar Sörsjön där borta. Bilden hjälpte mig att hitta milstenens läge i efterhand. 

          

                 

Milstenens läge: 

           

            

Vägen till Drypesjön i Svartedalen 2025

Drypesjön ligger norr om Diseröd och norr om Grandalen i Bohuslän.  

            

         

          

Minnessten i Flabäck vid Kållered 2025

             

Jag följer Tullbomsvägen 500 m söder om Kållered. Först är det asfaltsväg, sen en grusväg. Efter kröken är det en bom så man kommer inte genom med bil. 

Informationstavla.

Här på den forna riksgränsen mellan Danmark och Sverige hölls tre viktiga gränsmöten åren 1591, 1601 och 1603. I de svenska och danska riksarkiven finns brev och inlagor, som visar hur förhandlingarna bedrevs. De svenska ombuden kom med bud (?) i Kållered, de danska i Kungsbacka under mötet 1591, under de följande mötena i Vallda. Huvudförhandlingarna fördes muntligen på en bro över den lilla Flabäcken.

Initiativtagare till möten 12-17 aug. 1591 var svenskarna, som önskade danskt bistånd i Johan III:s krig med Ryssland. Denna inbjudan avvisades av danskarna. Däremot enades man bl.a. om att bevara den hävdvunna rätten för de båda rikenas invånare att besöka frimarknaderna i det andra landet.

Förhandlingarna vid mötet 9-18 febr. 1601 och 9 febr. - 6 april 1603 gällde främst förhållandena i Lappmarken och rätten till sköldemarken Tre kronor. Svenskarna klagade över många danska övergrepp mot befolkningen i Lappmarken och över att danskarna på 1500-talet hade satt de äldre svenska vapenmärket med tre kronor i sitt riksvapen. I dessa tvistefrågor kunde man inte enas, men man nådde goda resultat i flera frågor, särskilt rörande ömsesidig handelsrätt och tullfrihet i grannlandet.

Huvudpersonerna – även om de inte var närvarande vid mötena – var hertig Karl (den blivande Karl IX) och Kristian IV av Danmark. Vid 1603 års möte var båda i närheten av mötesplatsen. Karl på Älvsborgs slott och Kristian på olika orter i Halland. Kristian IV hade avstyrkt den fredsgaranti svenskarna begärde, men hans självständiga riksråd avgav en förklaring om fredens obrottsliga upprätthållande. När Karl på Älvsborg nåddes av detta fredsbudskap, lät han anbefalla, att tacka Gud över Flabäcksmötets lyckliga utgång som skulle hållas i alla svenska kyrkor.  

"1979" inristat på fonden när minnesstenen sattes dit. 

Fin stenbro några meter från minnesstenen.