Biskopsborgen i Husaby 26 maj 2010

Vid medeltidens slut hade Skarabiskopen flera befästa gårdar, bland annat Säckestad, Brunsbo, Läckö och Husaby. De medeltida uppgifterna om borgen är få. Synen på dess historia har därför skiftat genom årens lopp. man har sagt att byggherren var Brynolf Gerlaksson, biskop i Skara 1478 - 1505. Men nya rön säger annorlunda. Idag ter det sig som långt fler medeltida biskopar vinnlagt sig om att bygga ut stenhuset vid Kinnekulles fot. Vi kan se det som att dom byggde en starkare försvarsanläggning, ett palats, en borg och ett föränderligt minnesmärke över den katolska kyrkans första organisation här. Utbyggnaden av Husabyborgen kanske kan ses som ett slags tävlan med den mer omfattande Aranäsborgen.

De äldsta fynden från utgrävningarna består av avfallslager med djurbensavfall och enstaka krukskärvor. De har daterats till sent 900-tal till 1000-tal. När man började befästa gården med stenbyggnader måste mycket av den äldre bebyggelsen ha förstörts. Delar av centralhuset byggdes redan under 1100-talet, kanske samtidigt som Husaby stenkyrka. Därefter följer en lång tids byggande på borgen. Det kulminerar med Brynof Gerlakssons tillbygge i slutet av 1400-talet. 

Biskopens gård och borg fungerade som bostad, gods, inkomstkälla och försvar. Men också som minne över den egna historien. Vi kan idag ana ruinen av ett ständigt pågående kulturbygge som i sin samtid snanare var lika mycket ett monument som som en borg ämnad åt försvar.

Följer vägen från Husaby kyrka och tar av åt höger efter cirka 100 meter.

Sen en annan mindre väg till borgen.

Bilden blev en aning suddig men jag tar med den ändå ifall någon lyckas läsa det. 

          

Husaby kyrka 26 maj 2010

När kyrkan byggdes kring 1000-talet fanns i trakten en kungsgård, som kung Olof Skötkonung ska ha donerat till den engelske missionsbiskopen Sigfrid som biskopssäte. Det första biskopssätet inom Sveriges gränser borde det kunna räknas som, eftersom biskopen befann sig där enligt bland annat Västgötalagen, som omtalar att biskopssätet senare flyttades.

 Kyrkan är också känd som kyrkan där Olof Skötkonung lär ha döpts (i en helig källa strax öster om kyrkan). Dopet ska ha förrättats av en brittisk missionär (Sankt Sigfrid) - vilket gjorde honom till Sveriges förste verkligt kristne kung.

 Kyrkan utmärks av sitt torn eller s.k. västverk i romansk stil som är unikt i Sverige. Under tidigt 1100-tal uppfördes stentornet vid stavkyrkans västra gavel.

 De två gravar i form av två stora stenkistor, som än i dag återfinns framför kyrkans huvudport sägs tillhöra Olof Skötkonung och biskop Unni, men huruvida det stämmer eller ej är omöjligt att fastslå (biskopens grav är dock fastslagen som biskopsgrav).

 I interiören märks korskranket från 1670, triumkrucifixet från 1200-talet, en biskopsstol och en munkbänk daterade till 1200-talet, altaruppsatsen är utförd av den flamländske skulptören George Baselaque och skänkt till kyrkan 1679 av Magnus Gabriel de la Gardie, två altarskåp från 1400-talet, dopfunten i sandsten från tidigt 1200-tal och predikstolen från 1671.

Enligt sägnen vilar Olof Skötkonung och drottning Estrid i kungagravarna utanför kyrkan.