Biketommy: september 2026

torsdag 3 september 2026

Vandrar Bronsåldersstigen i Björlanda 2026

Trankärrsvägen då och nu

En tänkt vy i den nedre bilden hur det kunde ha sett ut på 1800-talet jämfört med idag. Den gjordes med Gemini AI.

Trankärrsvägen ligger i norra Kungälv och Transkärrsgården som ladugården i bild tillhör har anor från 1876.

Nolvik 27 mars 2026

Sätebergsvägen

Någon har lagt ut tomtar vid stigen mellan Sätebergsvägen och Kallhedsnäsvägen.

Kanadagäss vid Kallhedsvägen.

Valbergsdammen vid Kungälv 2026

Kom från Kastellegårdsvägen i söder, fortsatte förbi dammen och sen vidare till Grindenvägen i Kungälv.

Påskdekorationer i Kungälv 31 mars 2026

Rondellen mellan Strandgatan, Fontinvägen , Ytterbyvägen och Uddevallavägen.

Hällristningen i Ytterby 2026

Täljstensbrott från vikingatiden och hällristningar från bronsåldern

Detta stenbrott består av täljsten, ett mineral, som är så mjukt att man kan tälja i det med kniv, därav namnet. Täljstensföremål känner vi till i Norden sedan bronsålder då man bland annat gjorde gjutformar för bronsföremål i detta material. Men det är först under vikingatid som man börjar tillverka grytor av täljsten. Dessa var visserligen tyngre än keramikkärlen men de gick inte sönder lika lätt och dessutom höll sig maten varm betydligt längre. Att man använt detta stenbrott under vikingatid kan man se bland annat från det grytämne med skaft som fortfarande finns kvar i berget. Till vänster om grytämnet kan man också se flera urgröpningar som härrör från andra kärl. Det var inte bara kokkärl som tillverkades av täljsten utan även t ex sländtrissor och nätsänken. Ett påbörjat nätsänke finns också här i berget - försök att hitta var!

Det finns några täljstensbrott till i Kungälvstrakten och på andra ställen i Bohuslän men det här är det enda där det också finns hällristningar. Figurristningar är inte speciellt vanliga i den södra delen av Bohuslän. Här vid Stålkullen ser man dock fyra skepp och en skålgrop. Skeppen är dubbellinjiga med uppsvängd stäv och för. På två av dem syns s.k. bemanningsstreck som symboliserar både spant och manskapet ombord. Utöver skeppen finns här också en skålgrop, den vanligaste av alla hällristningar men också den äldsta. Skålgropens historia sträcker sig flera tiotusen år tillbaka i tiden medan bildristningarna i huvudsak är koncentrerade till yngre bronsålder d.v.s. omkring 1000 f. Kr. och fram till Kristi födelse. Kombinationen av hällristningar och vikingatida hantverk är mycket spännande och mycket ovanlig. Det visar på att platsen varit känd och utnyttjad i nära tre tusen år. Kanske har man redan under bronsålder tagit sten för att göra gjutformar och också använt berget som en rituell plats. Nog tyckte man att det var märkligt att det gick att skära så lätt i stenen - kanske var detta ett tecken från gudarna på att det var just här som man borde hugga in de heliga bilderna.