Kyrkan är också känd som kyrkan där Olof Skötkonung lär ha döpts (i en helig källa strax öster om kyrkan). Dopet ska ha förrättats av en brittisk missionär (Sankt Sigfrid) - vilket gjorde honom till Sveriges förste verkligt kristne kung.
Kyrkan utmärks av sitt torn eller s.k. västverk i romansk stil som är unikt i Sverige. Under tidigt 1100-tal uppfördes stentornet vid stavkyrkans västra gavel.
De två gravar i form av två stora stenkistor, som än i dag återfinns framför kyrkans huvudport sägs tillhöra Olof Skötkonung och biskop Unni, men huruvida det stämmer eller ej är omöjligt att fastslå (biskopens grav är dock fastslagen som biskopsgrav).
I interiören märks korskranket från 1670, triumkrucifixet från 1200-talet, en biskopsstol och en munkbänk daterade till 1200-talet, altaruppsatsen är utförd av den flamländske skulptören George Baselaque och skänkt till kyrkan 1679 av Magnus Gabriel de la Gardie, två altarskåp från 1400-talet, dopfunten i sandsten från tidigt 1200-tal och predikstolen från 1671.
