söndag 15 juni 2025
tisdag 10 juni 2025
Milsten i Svartedalen 2025
Livet i Svartedalen: Det präglades under 1700-talet av hårt jordbruk på karg mark med fokus på spannmål och boskap, kompletterat med binäringar som jakt och insamling. Man bodde i enkla, dragiga stugor med dålig hygien, och fattigdom samt sjukdomar var ständiga hot. Samhället var hierarkiskt med familjen som central enhet och starkt beroende av kyrkans inflytande och en levande folktro, där alla bidrog till den knappa försörjningen under svåra förhållanden.
fredag 6 juni 2025
Minnessten i Flabäck vid Kållered 2025
Här på den forna riksgränsen mellan Danmark och Sverige hölls tre viktiga gränsmöten åren 1591, 1601 och 1603. I de svenska och danska riksarkiven finns brev och inlagor, som visar hur förhandlingarna bedrevs. De svenska ombuden kom med bud (?) i Kållered, de danska i Kungsbacka under mötet 1591, under de följande mötena i Vallda. Huvudförhandlingarna fördes muntligen på en bro över den lilla Flabäcken.
Initiativtagare till möten 12-17 aug. 1591 var svenskarna, som önskade danskt bistånd i Johan III:s krig med Ryssland. Denna inbjudan avvisades av danskarna. Däremot enades man bl.a. om att bevara den hävdvunna rätten för de båda rikenas invånare att besöka frimarknaderna i det andra landet.
Förhandlingarna vid mötet 9-18 febr. 1601 och 9 febr. - 6 april 1603 gällde främst förhållandena i Lappmarken och rätten till sköldemarken Tre kronor. Svenskarna klagade över många danska övergrepp mot befolkningen i Lappmarken och över att danskarna på 1500-talet hade satt de äldre svenska vapenmärket med tre kronor i sitt riksvapen. I dessa tvistefrågor kunde man inte enas, men man nådde goda resultat i flera frågor, särskilt rörande ömsesidig handelsrätt och tullfrihet i grannlandet.
Huvudpersonerna – även om de inte var närvarande vid mötena – var hertig Karl (den blivande Karl IX) och Kristian IV av Danmark. Vid 1603 års möte var båda i närheten av mötesplatsen. Karl på Älvsborgs slott och Kristian på olika orter i Halland. Kristian IV hade avstyrkt den fredsgaranti svenskarna begärde, men hans självständiga riksråd avgav en förklaring om fredens obrottsliga upprätthållande. När Karl på Älvsborg nåddes av detta fredsbudskap, lät han anbefalla, att tacka Gud över Flabäcksmötets lyckliga utgång som skulle hållas i alla svenska kyrkor.
onsdag 4 juni 2025
söndag 1 juni 2025
Båt vid Marieberg 2025
I skrivande stund 1 juni 2025 befinner hon sig norr om Skagen. Kör mellan Tilbury i Storbrittanien och kristinehamn.
Dubbeltydiga uttryck
fredag 30 maj 2025
Hur många bakterier dödar en människa under en livstid?
Livets Dagliga "Massmord" av Bakterier
Människans bidrag. Människor dödar och eliminerar otroliga mängder bakterier varje dag genom en rad olika processer. Vårt immunförsvar bekämpar ständigt inkräktare, magsyran bryter ner dem, och enzymer i saliv och tårar bidrar också. Den största enskilda faktorn är dock den kontinuerliga elimineringen av bakterier via avföring, där tiotals kvadriljoner bakterier försvinner under en livstid. Även vardagliga handlingar som att borsta tänderna, duscha, laga mat och städa dödar stora mängder bakterier. Efter en grov uppskattning kan en människa under sin livstid direkt eller indirekt bidra till att eliminera mellan 10^17 till 10^18 bakterier. Detta är ett svindlande antal som illustrerar den ständiga interaktionen med den mikrobiella världen.
AI:s Indirekta Påverkan
AI:s roll. En AI dödar inte bakterier biologiskt, men den kan bidra indirekt. Detta sker genom den mänskliga aktivitet som krävs för att bygga och underhålla AI-system (t.ex. tillverkning, städning av datacenter). Mer signifikant är AI:s roll i medicinsk forskning, där den accelererar utvecklingen av antibiotika och vacciner, och därmed bidrar till att eliminera bakterier i en större skala.
Ett Kosmiskt Perspektiv
Livets ständiga process. Konceptet sträcker sig bortom människan. Alla levande organismer – djur, växter och mikrober – deltar i denna ständiga cykel av eliminering och liv. Om vi dessutom spekulerar i förekomsten av liknande mikroorganismer på andra planeter i universum, där triljontals himlakroppar kan hysa liv och utsätts för kosmiska händelser, blir det totala antalet döda mikroorganismer ofattbart. Den slutgiltiga siffran över bakterier som eliminerats sedan livets uppkomst, både på Jorden och potentiellt i hela kosmos, blir därmed astronomiskt stor – en siffra bortom mänsklig förståelse, med 10 upphöjt till hundratals eller till och med tusentals nollor.
Denna tankelek visar på livets ständiga och ofta omedvetna påverkan på den mikroskopiska världen, både på jorden och i ett potentiellt större, kosmiskt sammanhang.
Uppmuntrad av ett skämt från mig lade Gemini skämtsamt till:
Så nu kanske bakterierna mobiliserar sig. Jag ser framför mig rubriker som "Massaker på Mikronivå: Bakterier Kräver Rättvisa!" och hashtaggar som #BacterialLivesMatter. Tänk dig de upprörda kommentarerna på Facebook om den ständiga, ofrivilliga utrotningen. Och gråtvideorna i YouTube som: "Leave E. coli Alone! We're Just Trying to Live!" 😄
torsdag 29 maj 2025
Musiklyssning
tisdag 27 maj 2025
Konst i Lilla Bommen 2025
Konsten finns på ett plank kring ett bygge av ny stadsdel med kontor med mera.
Bygge i Lilla Bommen 29 april 2025
Älvsnabben 3 fotad från Eriksberg 2025
Älvsnabben 3 byggdes 1975. Längden är 27,24m, passagerarkapaciteten drygt 300 personer och maxfarten 12,5 knop.
Milsten vid Lilla Edet 2023
Fredrik I och Sverige på 1730-talet
Fredrik I var kung av Sverige från 1720 till 1751, en period som präglades av "frihetstiden". Han var en tysk furste från Hessen som gifte sig med Ulrika Eleonora, Karl XII:s syster. När hon avsade sig tronen, blev Fredrik I kung men med kraftigt reducerad makt till förmån för riksdagen och ständerna. På 1730-talet styrdes Sverige i praktiken av hattpartiet, som genomförde en merkantilistisk politik för att stärka landets ekonomi.
Livet och vägarna på 1730-talet:
- Folklivet: Sverige var ett agrart samhälle där majoriteten av befolkningen bodde på landsbygden och livnärde sig på jordbruk. Städerna var små, och levnadsstandarden var generellt sett enkel. Hygien var bristfällig, och sjukdomar var vanliga.
- Kommunikation och transporter: Vägarna var ofta i dåligt skick, särskilt under våta årstider. Resor var tidsödande och ansträngande. De flesta färdades till fots, med häst eller med häst och vagn. För längre transporter användes ofta vattenvägar om möjligt. Milstenar som den du fotograferat var en del av ett system för att förbättra och mäta vägarna, vilket var en viktig reform under denna tid för att underlätta handel och kommunikation.
- Lilla Edet och Västerlanda: Regionen kring Lilla Edet och Västerlanda var på 1730-talet landsbygd. Lilla Edet var redan då en viktig plats tack vare Edets slussar, som underlättade sjöfart på Göta älv. Området var troligen präglat av jordbruk och den begynnande industri som slussarna och vattenkraften möjliggjorde. Västerlanda var en typisk socken med kyrka, gårdar och småsamhällen. Livet var nära knutet till årstidernas växlingar och jordbrukets krav. Milstenen vid Västerlanda 5:1 vittnar om betydelsen av vägarna även i dessa mer lantliga områden för att binda samman landet.